Snö.

Ja, det här med snö tycker jag är alldeles för överskattat. Kallt, blött, och det finns överallt. Dessutom bor vi på en kulle, och vägen hit är lite brantare än man skulle önska. I morse ringde DHL-chauffören som brukar köra hit; "Eh, jag tror inte att jag kan komma idag, ni har ju en så himla brant backe och ja jag hinner nog inte..." och så lät han som en liten, liten kuvad hund. Jag kan till och med tänka mig att han hukade sig och inväntade utskällningen. När jag bara sa "Eh okej!" och mest var arg för att han väckte mig blev han alldeles överlycklig. Vad vet jag, chaufförerna kanske får mer skit än man tror! ;)

I övrigt kan jag berätta att Rut håller med mig om att snö suger. När jag släpper ut hundarna får jag tvinga henne att gå ut, hon vänder alltid i dörren när hon inser att det vita äckliga FORTFARANDE finns kvar på marken. Sorry Rut, men jag vill inte att du ska sprängas för att du vägrar kissa.

När jag väl tvingat ut henne och stängt dörren brukar jag återgå till min fönsterplats vid datorn. Thia skuttar alltid omkring och leker, medan Rut ilsket sätter sig och kissar 1 dm från trappan och springer fram till dörren igen. Där sitter hon sen och stirrar på mig genom fönstret, självklart med en riktigt sur min. Om jag inte släpper in henne direkt brukar hon se lite olycklig ut, tills hon får en riktig snilleblixt; Det finns ju två dörrar på huset, den andra kanske är öppen?! Då springer hon så fort hon kan (och det är faktiskt väldigt snabbt, hon är ju trots allt en Border Collie!) till andra dörren. Där hoppar hon upp på en gammal stol, trycker nosen mot fönstret som är jämte dörren och inser besviket att ingen står där och väntar på henne. Då springer hon tillbaka, sätter sig framför dörr nr 1, och tjurar tills hon blir insläppt. Ibland ser hon bara olycklig ut, och inte arg alls, men jag vet att hon bara fejkar, för hon hämnas alltid genom att sprätta snö på mig när hon springer in...

Och, för att kompensera för att jag inte skrivit om mitt företag alls trots att detta är en blogg om just det, tänker jag lägga in veckans vara! Tadaa:

Fredagskväll..

Jag och Rut tittar på reprisen av Vampire Diaries och försöker få telepatisk kontakt med Ian Somerhalder. Jag och Rut är övertygade om att han skulle bli ett bra tillskott till vår familj. I pauserna (när vi INTE kan drägla över Ian) sitter vi med klicker och torrfoder för att lära Rut tramsiga saker, tex att skutta baklänges och låta som en katt.

Den 30 november (på min 20:årsdag!) ska vi till Väckelsång och höftledsröntga Rut. Nervositeten kom smygande så fort jag avslutat samtalet med kliniken, och jag vet inte hur jag ska hålla ut i två veckor! Förhoppningsvis går det bra.. Hennes stamtavla finns det bara A:höfter i, men tyvärr har hennes pappa lämnat lite C:höfter.. Äh, det är ju som det är, hon har ju inte finare höfter för att de är oröntgade. Ska de dåliga nyheterna komma (om det finns några) är det lika bra att de kommer snart!

Updatering:
För att ge dig som läsare en komplett bild över hur man får telepatisk kontakt med Ian Somerhalder lägger jag in en bild på Ruts telepatimin!